Kom inte hit och snacka "punk" med mig

Älskar när folk gnäller på "grå arvsmassa", folk som bryr sig om sitt utseende som inte varje människa gör det, att deras konsumtion är nere på noll och låtsas bry sig om barnen i Afrika, och bah " jag är så jävla anarkistisk och punk, lever fort, ska dö ung, vet hur det är att leva *hårt* och vad är det för fel på samhället etc etc" Det kallas ju inte fåfängt eller fäschjön att slå in nitar en och en och måla anti-fascist märken med gatkriter över skinnjackerna, bleka håret för att färga det flouroscerande grönt och sticka in ögonbrynspiercings med trubbiga säkerhetsnålar, strö klorin på byxerna och trasha dom några timmar, köpa patches, göra som förebilderna och vara "unik", sedan handlar det ju om vad man konsumerar, alkohol är ju inte konsumtion.

Musik

Det sticker i armhålan, ser framför mig hur vajers tränger upp under huden.
Har sett ovanligt många på sista tiden med könshår på hakan.
Lyssnade nyss på "enough of me", lyssnar just nu på "one more of me" , har en sån lust att bara slita av hörlurarna och sjunga ut fortsättningen högt framför badrumsspegeln i en enda ryckig klubbdans, svettas som en jävla gris och pluta med läpparna.

.

Gick ut i en overall utan överdel.
Såg min kroppsprofil, en träplanka, i hållplatsglaset och ryggade tillbaka, allt som har med bussar att göra får mig att vilja skjuta skallen av mig när jag ser min spegelbild. Jag har länge funderat över ifall inte bussglasen breddar och förkortat, vanställer och "lurar".
Såg en intressant människa speglas i glaset för några dagar sedan och bestämde mig för att kolla in den fulingen för lite free entertainment, men insåg i samma stund att det var jag.
Tänk om jag försvann, är säker på att mina folks skulle leta reda på den mest groteska bilden, ca 1996, munsår i neonrosa overall i lappteknik. Tänk löpsedlar med något fult och oförstående. Är därför väldigt noga med att skriva avskedsbrev och lämna enda bilden som dom får lov att använda,självklart körd i liquify i ps, ifall jag skulle begå självmord, bifoga en fil, allt är ju elektroniskt nuförtiden. Skicka till mammas sprayaccount med rubriken "hej! du har vunnit på tradera!"

Väl på plats satte jag mig som vanligt på en avkylande stentrappa medans vaktmästergänget gick förbi för att brygga kaffe och sprida kokt-skink-lukt i hela korridoren, vad är det med folk och skinka?? Har aldrig fattat.
En av vaktmästarna traskade förbi mig mot entrén, stängde igen dörren och när jag tittade upp mot glasfönstret stod han utanför med håret åt alla håll och tittade in mot mig samtidigt som han gav ifrån sig ett skri.

VAd gör vi nu?

Gick på morgonkvisten för att släppa en korv i akvariet och upptäckte att någons ändtarm exploderat i badkaret. Blir så trött.

Människotyp

Det finns en viss mun vissa har, den är liksom utdragen och "torr". Alltid i mörk plommon, vit runt konturerna, ett annat typiskt signalament är näsan som är liksom bred men ändå välformad, estetisk, ögonen sitter ofta rätt långt in i huve och huden brukar vara morotsfärgad med stänk av mjölkchoklad.

Blödig bloggrubrik

Satt jämte ett russin med halvätna fingrar på bussen idag.
Vaknade imorse med ett vagt minne av drömmar om sverker, semlor och en gammal ugnsbakad förälskelse. Rullade ur sängen på tår och stod en stund och andades in mina egna "nattångor".
Älskar hur jag klumpigt sprang på bussen sömndrucken, med en skev världsuppfattning när hela huvet skakade, som om jag stod och dansa pippielångstrumpchoppis på en båt.
Jag kan fortfarande inte få ur bilden av den tröja min lärare bar under de bleka lysrören, det var skinn jag inte ville se involverat kan jag ju säga. Gillar hur hon smidigt försökte formulera "och mina mentorselever" på engelska och hastigt mumlade " my..mentorstudents..."
Hon måste sett att jag skrattat för hon tog ut sin ilska på mig senare genom att anklaga mig för att vara en potentiell lögnare, hennes ögon skar in i mig samtidigt som hennes jävla hippieuringade tröja flashade utanför synfält.

Var tvungen att åka hem på håltimmen under dagen och sätta mig vid datorn, för det gör ju alltid saker så mycket bättre.

Återvände till skolan, bara för att inse att jag blivit övergiven. Av någon anledning verkade folk tro att jag var ovanligt autistisk idag. Dom tittade mig i ögonen, pratade till mig, som om jag vore en hund, någon som egentligen inte förstår

Satte mig till rätta för att göra prov men lärarn måste trott något var fel då han yttrade " oj är det fel prov?" nej, tänkte jag tyst för mig själv, det är bara jag som är fel åt av helvete.

Jag brydde mig inte om att låtsas se provgivaren i korridoren, brukar göra så ofta, folk tror inte jag har något sidledseende.
Promenerade till hållplatsen för en sista avfärd. Förbryllades över en billist som såg ut att vara högst 15 med en turban gjord av 5 lakan på huvet och en besvärad min, vem vet, kanske var turbanen i färd i att rasa.
På bussen satte jag mig längst fram för att glo på folket i plastglaset, tittade länge på en kille i solskenet med rött hår, han är en sådan som kunnat heta Tina utan att någon reagerat, tänkte jag och tittade ut och insåg att det faktiskt var molningt.