från tidigare blogg

1 Januari 2009

Tvingades promenera till en granne halv tolv för att fira the event of the year, man vill ju inte vara ensam *grupptryck*
Välkomnades av en skäggig albino med frasen "du tog väl med din kamera", jag svarade genom att peka mot skrevet med ett flin. Då han stått och skruvat på sig besvärat i ett flertal minuter, lyfte jag upp rackaren som legat i knät under bordet.
Jag hann knappt sitta och beundra deras lilla-huset-på-prärien-kök innan något med svart lockigt hår sprang förbi mig, lyfte upp en ugnsplåt och började slå på den med en träslev. Pötsligt var jag omringad av hela festen och jag bestämde mig för att det nu var dags för klockan att slå tolv.
En gubbe ställde sig i dörröppningen, spärrade upp ögonen och sa; Förr i tiden.....då kom de här från tidningen, tog ett kort här*börjer sig* ett här*sätter sig på huk* ett här *står på tå* men nu! nu gör dom så här *klickar frenetiskt samtidigt som han dansar afrikandans* Alla lyssnade instämmande och nickade samtidigt som jag undrade vad fan jag gjorde där.
Efter flertal skämt om att vara journalist och pyroteknik kunde äntligen miljöförstöringen börja! I en glammig rad tågade alla ut på terassen för att utdelas champagne och jobbiga jävla pipvissler. Jag var redo, tog spjärn för att att kunna stå ut med alla som skulle fyllekramas och stamma fram gott nytt år men hela processen var relativ smärtfri.
Mitt i all uppståndelse och klockan äntligen slagit tolv, hördes ett oväsende som varade en evighet. Jag frågade mig själv varför jag inte sett till deras hund som tycktes yla genom en magafon, men fick då syn på Jonas Gardell eller hans dubbelgångare som just då kom ut på terassen. Endast kommunicerande genom en partyvissla.